Pigg sommardrake

Den här sommaren har passat Katla alldeles utmärkt! Hon är pigg som en mört och har orsakat stor förödelse i bokhyllan (som ju är en klätterställning för leguaner, det förstår ni väl?). När vi kom hem från Kina hade alla böckerna förflyttats till matbordet av svärmor för att skydda dem från den lilla drakens härjningar. F ö var draken ifråga också borta när vi kom hem. Här hade man saknat henne i mer än två veckor och såg fram emot att få gosa lite med henne, och så stod hon ingenstans att finna! Vi var supertrötta och jetlaggade, men det var bara att leta genom hela lägenheten och efter mycket om om men så fann jag henne sovandes på stolarna under matbordet! De har dynor och var tydligen trevligare att sova på än hennes hylla.

Idag var hon också mer än pigg och traskade runt hela lägenheten och klättrade på allt som gick att klättra på. Till slut klättrade hon upp i sängen och då lyfte jag lite på täcket så hon fick lägga sig tillrätta på sin favoritsovplats (och slutade härja – det är enda sättet att få henne att tagga ner). Så nu ligger hon så här sött och sover i min säng:

F ö kanske det är dags att påpeka (innan alla läsare rusar åstad och köper leguan) att Katla uppenbarligen är en osedvanligt tam och kelig leguan. Vår veterinär har varit lite förbluffad över hur snällt hon låter sig hanteras och hur tillgiven hon är. Många leguaner blir aldrig lika tama som hon, och det krävs mycket arbete för att socialisera dem. Vi tog över henne som vuxen från min sambos kusin, och de tog ut henne tre gånger om dagen när hon var liten fast hon protesterade och bets och inte alls uppskattade det då. Nu är hon ju en distingerad gammal dam på 10 år, så hon är lite lugnare nu. I en leguanbok jag har står det att man ska räkna med att det tar runt ett år att få en leguan tam. Vi har haft en otrolig tur som fått en så underbar liten ödla!

Leguaner är också ganska känsliga djur, som kräver rätt mat, rätt luftfuktighet och rätt temperatur för att må bra. Eftersom de är gjorda för att bo i regnskogen får de lätt hälsoproblem här uppe i norr. Det har varit ett antal veterinärbesök sedan vi tog över henne. (Tur att vi har henne försäkrad!) Hon har haft problem med att ömsa skinnet på svansen så hon blev tvungen att amputera svansspetsen och hon har två gånger fått opereras för att ta ut ägg som hon inte kunnat lägga. (Det är svårt att hitta en bra, fuktig sandbank i vår lägenhet. Vi försökte bygga en äggläggningslåda, men den struntade hon högaktningsfullt i.) Första gången steriliserades hon, men hon återbildade sina äggstockar under året som följde och fick ändå ägg som hon inte kunde lägga eftersom hon inte hade några äggledare kvar! Det är tydligen väldigt ovanligt, men enligt veterinären så är det ett tecken på att hon trivs hos oss – alltid något… Nu håller vi tummarna för att hon inte återbildar dem igen!

Det är också vanligt att leguaner får problem med kalkbrist om man inte ger dem tillskott i kosten och UV-ljus, och om man ger dem animaliskt protein kan de få njursvikt och dö. Så vill man ha en ödla som husdjur kan jag inte riktigt rekommendera leguan egentligen. Skäggagamer är mycket bättre husdjur. De är lugnare och tamare från början och vill ha torr hetta vilket fungerar mycket bättre här i norr. Jag har klappat några i djuraffärer, och  de är ena riktiga små raringar som gärna blir hanterade av främmande människor! Dessutom blir de bara runt en halvmeter långa och inte 1-2 meter, som en fullvuxen leguan kan bli. (Katla är ganska liten.)

Annonser

Posted on juli 23, 2010, in Katla. Bookmark the permalink. 7 kommentarer.

  1. Vad söt hon är! Men lite roligt är det allt att inläggets rubrik är pigg sommardrake när bilden visar henne sovande. 😀

    Låter som att Katla har haft en riktigt bra sommar!

    Gilla

  2. Hehe, jag tänkte på det, men jag tog inga bilder när hon var pigg, så det blev en söt sovande bild istället.

    Jag tror hon har haft det bra, fast lite tråkigt har det nog varit eftersom vi har varit bortresta så hon har varit mycket ensam. Hon verkade tycka att det var roligt när vi kom hem.

    Gilla

  3. Gud så fin hon är 🙂

    Gilla

  4. vad charmig hon är 🙂 har bara träffat på leguaner på närmare håll, den ena anföll när man öppnade terrariet för att ge mat medan den andra var en charmig stor hona på en djuraffär min bror jobbade i. hon lät sig snällt röras och älskade att bli kliad under hakan

    Gilla

    • Ja, det är tydligen jättestor skillnad beroende på hur väl socialiserade de är. Vi har haft tur som har en sån snäll och gullig ödla! Det blir väl lätt så också att om de är ganska snälla från början blir de mer hanterade och då blir de bara ännu snällare. Jag har däremot inte träffat några andra leguaner än Katla på nära håll, det skulle vara kul att göra det någon gång.

      Gilla

  1. Pingback: Katlarapport « Nageldraken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: