OPI Toucan Do It If You Try och I Just Can’t Cope-acabana

Jag kom hem från årets fjällsemester i lördags, och när jag är i fjällen har jag inte nagellack. Vi var ute en vecka och tillbringade två nätter i en mycket trevlig stuga 5,5 km från närmaste bilväg (så vi fick bära allt vi behövde dit) och fortsatte sedan med fem nätter i tält. När man ska bära allt man behöver i en vecka så prioriteras nagellack bort, min ryggsäck vägde ändå någonstans runt 25 kg. Så min strategi är att fila ner naglarna så mycket det går och lägga på ett lager genomskinligt gellack för att skydda dem. Det funkade rätt bra, faktiskt. De flesta naglarna överlevde veckan ganska bra, och de börjar redan växa på sig lite. Det var faktiskt lite skönt att kapa ner dem och börja om på nytt.

Men när jag till slut kom hem efter ungefär en och en halv vecka (vi sov i stuga i civilisation ett par nätter och hälsade på vänner och släkt i Östersund också) så var jag förstås väldigt sugen på att få på mig något roligt på naglarna! Och konstigt nog blev jag sugen på en knallig korall, Toucan Do It If You Try från OPIs Brazil-kollektion som jag fick att recensera innan jul (nej, jag är inte så snabb med att testa lacken alla gånger… :-P) Det var otroligt varmt och soligt i fjällen (väldigt udda fjällväder), och även om vi mestadels låg under en pressenning för att få skugga och inte orkade röra oss för att det var för varmt, så blev jag lite solbränd på händerna ändå. Vi badade en del i den underbara fjällsjön vi låg bredvid, det kanske var då. Det finns faktiskt inget bättre än att bada i fjällsjöar. Vattnet är så rent att man kan dricka det och så får man ha utsikt över vackra fjäll under tiden. Dessutom var det faktiskt ganska varmt i vattnet, så vi kunde faktiskt ligga i länge. Nåväl, poängen med den utläggningen var att korallfärgade lack helt klart är snyggast när man inte är totalt vinterblek. Nu är det inte så att jag skulle få för mig att påstå att mina händer är bruna, men de är i alla fall inte blåvitbleka längre. Kanske lite sådär ljusbeiga… 😉 (Det är ok, jag har för länge sedan accepterat att jag är en blekfis och att det kan vara snyggt på sitt sätt. Jag har en kinesisk kompis som var mycket imponerad när jag kom hem från att ha rest i något soligt land utan att ha blivit det minsta solbrun. Hon tyckte att det var snyggt att vara blek.)

Lacket då – jag hade tre lager av det och det var lite svårt att få helt jämnt, faktiskt. Inte helt samarbetsvilligt, utan det hade lite tendenser att valla sig. Snygg korallfärg, dock. Den drar lite åt rosa, men är annars väldigt likt Can’t Afjörd Not To från Nordic-kollectionen – så lika att jag kommer att ge bort det här till en kompis som älskar orangea lack. Det blev mörkare på nageln än det ser ut att vara i flaskan.

Jag svampade på I Just Can’t Cope-acabana från samma kollektion för att få lite mer liv i det. Det hade nog egentligen varit bättre med ett mer skirt gult lack för att få en lite mjukare effekt, men jag tycker det blev lite coolt ändå. På det satte jag lite färgglada klistermärken som jag har köpt på Åhléns för länge sedan och slutade med en okaraktäristiskt färgglad manikyr. Tyvärr var det lite svårt att få riktigt verklighetstrogna färger på bilderna, så jag har fotat i lite olika ljus för att ge en bättre bild av hur det ser ut.

Vänster hand (sol):

SONY DSC

Vänster hand (skugga):

OLYMPUS DIGITAL CAMERAVänster tumme (skugga):

SONY DSC

Höger tumme (sol):

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Höger hand (småmolnigt):

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I came home from this year’s vacation in the mountains this Saturday and after being without nail polish for one and a half weeks  (nail polish is not a priority when you carry everything you need for a week in your backpack and it weighs around 25 kg) I really wanted to get something colourful on my nails. I ended up choosing a coral creme, Toucan Do It If You Try from OPIs Brazil collection. Corals are normally not my favourites, and I doubt that I would have bought this polish myself, but I got it for review and not that I actually have gotten a litte tan on my hands, it really did look quite nice.

I wore three coats and it was a bit difficult to get even. Not very bad, but it was a bit on the thick side. I like the coral colour, though. It leans a bit towards pink and is very similar to Can’t Afjörd Not To from the Nordic collection. Actually, they are so similar so I will probably give this away to a friend who really likes these kinds of colours. It is worth noting that it was visibly darker on the nail than it looked in the bottle. An improvement in my opinion.

To get some more life in it, I spunged on the yellow I Just Can’t Cope-acabana from the same collection. It would probably have been better with a less opaque yellow, so the effect would have been softer, but I quite like it anyway. I added some stickers and ended up with a manicure that is uncharacteristically colourful. It was unfortunately quite difficult to photograph, so I took pictures in different lights so you can get a better opinion on how it really looks.

 

Annonser

Posted on juli 31, 2014, in Dekaler, Naglar i guld och gult, Naglar i orange och korall, OPI, Svampning. Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Wow, skit snyggt ju 🙂 Känner att det e dax att fila ner mina med snart, börjar bli lite väl långa nu så svårt att skriva å sånt 😛 . Låter som du haft det härligt i naturen iaf

    Gilla

    • Tack, så kul att du gillade det! Jag tycker att det är rätt skönt att korta ner naglarna ibland. Mina blir visserligen aldrig jättelånga, men det blir störande när de är i vägen när man skriver. 🙂
      Och jo, det var jätteskönt i fjällen! 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: