Kategoriarkiv: Katla
Orly Unlawful
Det här är det andra av de två lacken från Orlys julkollektion Naughty or Nice som jag har fått att recensera. Unlawful är ett rött krämlack med nästan lite jellyliknande finish. Det ser lite squishigt ut på ett trevligt sätt. Formulan var alldeles utmärkt. Det var lätt att lacka med, hamnade där jag ville ha det och täckte utan problem på två lager. Jag är personligen inte särskilt förtjust i färgen, däremot. Det är hallonrött, en väldigt klar, stark färg. Det var jättesvårt att fota, och det är egentligen rödare än det ser ut på bilderna, även om den där orangea tonen definitivt finns där. Jag känner mig inte alls bekväm med den här färgen, i alla fall inte till vardags. Om jag skulle vilja känna mig som en 50-talsdiva på en fest skulle det vara helt perfekt, men jag tror faktiskt att jag har hittat ett lack som jag inte själv tycker passar på jobbet.
Dekoren är inspirerad av en manikyr Collette på My Simple Little Pleasures har visat nyligen. Det är en dragmarmorerad blomma som man gör i vått lack. Hennes tutorial finns här, och också hennes snyggare manikyr. Jag var för en gångs skull så pass smart att jag började med högerhanden, som ju inte fotas, och bra var det eftersom blommorna på den handen ser mer ut som skadeskjutna fladdermöss. Problemet var att jag började med att använda en tandpetare, som Collette gör. Det funkade inte alls, så jag bytte och använde en knappnål istället, vilket blev mycket bättre. De sista blommorna (de jag fotade) blev helt ok.
I min jakt efter vettigt fotoljus tog jag några bilder under Katlas UV-lampa i terrariet och eftersom hon nu var där och söt som vanligt fick hon också vara med på bild. Hon är lite hösttrött numera, men hon verkar i alla fall äntligen vara frisk efter alla turer hos veterinären i höst.
Unlawful is the second of the two polishes from Orlys Christmas collection Naughty or Nice that I got for review. It is a bright red polish, a little bluer than it looks in my pictures (it was very difficult to photograph). The finish is a little jelly-like, sort of squishy in a nice way. The formula was excellent and it was opaque in two coats. I am not very fond of the colour, it is too bright red for my taste, at least for everyday use.
The flowers were made using drag marbling and were inspired by this manicure by Collette at My Simple Little Pleasures.
Butter London Wallis
Så har den obligatoriska höstförkylningen slagit till igen, och dessutom med rätt dålig timing – natten innan jag skulle föreläsa i tre timmar. Det är ingen höjdare att föreläsa när man har ont i halsen, ska jag säga. Tack och lov att det finns mikrofoner…
Förkylningen har också gjort mig lite osugen på att lacka naglarna eftersom jag liksom vill ha händerna fria för att snyta mig, så jag är faktiskt naken för tillfället. Känns lite mystiskt. Den här manikyren är från innan förkylningen slog till, så jag har något att visa er i alla fall. Jag lånade Butter London Wallis från min kollega Karin som också är lacksamlare. Vi brukar låna av varann ibland, det är ju ett väldigt bra sätt att få prova lack utan att köpa dem. Det här skulle jag gott kunna tänka mig att äga, däremot. Det är ett mycket vackert lack! Jag är den första att erkänna att applikationen lämnar en hel del att önska, men den är resultatet av ett mitt-i-natten epic fail med ett magnetiskt lack som inte samarbetade alls och fick tas bort. Det var liksom inte läge för finlir efter det, det var läge att få något på naglarna och gå och lägga sig.
Jag har tre lager av lacket och det var trevligt att lacka med (kladdet är alltså enbart mitt fel). Färgen är en väldigt vacker antikguldgrön som är en aning ojämn, vilket ger färgen ett extra djup. Det ville tyvärr inte riktigt se grönt ut på mina bilder, men jag lovar att det är det!
Förresten var vi på återbesök med Katla igen idag. Hon har fortfarande för höga halter vita blodkroppar (vilket tyder på en infektion), men såret på klon läker fint och hon är hur pigg som helst. Vi fortsätter med antibiotika, antiinflammatoriskt och allt vad det är och har tid för återbesök om tre veckor igen…
Butter London Wallis is a very nice polish, the colour is a pleasant antique golden green and the formula was good. I wear three coats on these pictures. It looks more golden in the pictures than it is, it really is mostly green!
Nail Art Sunday: Draknaglar
Den här veckan är det tema zoo på Nail Art Sunday. Jag funderade lite först på att göra något inspirerat av mammas kattungar med vit bas och partier i brunspräckligt, men det föll lite på att det är lite bökigt att fota det med kattungarna. Jag menar, gör jag något sånt måste jag ju fota det med en kattunge i näven. En kattunge kan ju sälja in vilken kackig nail art som helst! Men kattungarna är nu 5,5 veckor gamla och är bara stilla när de sover, så det fotoprojektet är liksom dömt på förhand…
Katla, däremot, är faktiskt stilla långa perioder i taget eftersom hon är en gammal dam, och hon har ju väldigt vacker mönstring, så det blev en svampning inspirerad av henne istället. Jag började med OPI Who The Shrek Are You? som bas och svampade sedan på L.A Girl Metal Brass och Color Club Nothing But Truffle. För att göra det mer likt ödlehud så gjorde jag det matt med China Glaze Matte Magic. (För övrigt kan jag meddela att det går bra att tunna ut Matte Magic med Seche Restore. Jag har varit tveksam till det tidigare eftersom jag inte vetat om det skulle förändra dess egenskaper, men när jag tog fram mitt Matte Magic idag var det bara en seg gegga i botten, så jag hade inget att förlora. Det funkade prima, så uppenbarligen är inte ämnet som gör det matt lättflyktigt.)
Först en bild med blankt överlack:
Efter mattifiering:
Sedan kom man till kapitlet ”fota naglar med Katla”. Vid det här laget hade Katla gått och lagt sig i vår säng under några kuddar och hade det väldigt bra. Hon tyckte inte alls att det var en bra ide att matte kom och flyttade på kuddarna och försökte fota henne. Dessutom var det ju rätt kasst ljus. Utan blixt fick jag bara en acceptabel bild. Där syns färgmatchningen rätt bra, men den är rätt suddig:
Försökte med blixt istället, men det uppskattades inte av ödlemadamen. Hon tolererade lite blixtrande under bestämt blängande, men sedan knatade hon iväg och började gräva ner sig under några kuddar, så då fick jag ge upp. Det blev som det blev med bilderna. Men manikyen var i alla fall en hygglig matchning av min sötnos!
The theme of this week’s Nail Art Sunday is ”zoo”, so I have chosen to match my iguana, Katla. I used OPI Who The Shrek Are You? as the base and sponged it with L.A Girl Metal Brass and Color Club Nothing But Truffle. To make it more lizard skin-like I mattified it with China Glaze Matte Magic.
Att ge en leguan antibiotika
Vid senaste veterinärbesöket fick Katla utskrivet antibiotika i tablettform för första gången. Annars har hon alltid fått flytande, som man kan ge henne med en spruta i munnen. Vi klurade på vad Katla gillar så mycket att man kan lura i henne tabletter i det, och kom fram till att bröd nog skulle kunna funka. Det gör det…
Jag kan i alla fall rapportera att Katla verkar må bättre, hon är pigg som attan och väldigt kelig och söt. Såret på hennes tå verkar läka rätt fint, om än långsamt.
My green iguana Katla was prescribed antibiotics as tablets the last time we went to the vet, and we tried to hide it in bread. It works…
Veterinärbesök igen
Vi börjar bli lite stammisar på Mälarens smådjursklinik vid det här laget. Jag behöver bara säga att jag är Katlas matte när jag ringer, så vet de vem jag är. Det kanske i o f s hjälper att Katla är den enda leguanen de har som patient också.
Jag skrev ju för ett tag sedan om att Katla hade varit aggressiv och dålig i magen, men sedan missade jag att skriva om uppföljningen. Katla fick först en kur antibiotika eftersom det visade sig att hon hade förhöjda halter av vita blodkroppar, men då vi kom tillbaka på återbesök efter några veckor var det inte bättre, och vår veterinär misstänkte att Katla hade fått en bukhinneinflammation. Hon har ju steriliserats två gånger eftersom äggstockarna växte tillbaka och har p g a det massor av clips (sådana man fäster ihop blodkärl med) i magen. På röntgen såg vi också att hon hade rätt mycket sten i magen. Hon får i sig grus ibland när hon är ute och luktar på allt möjligt med tungan. Inte så fiffigt. Vi diskuterade möjligheten att operera henne igen för att ta bort clipsen, som kan sitta och reta bukhinnan, men vi ville inte utsätta henne för det om det gick att undvika. Hon var ju ändå pigg i övrigt och verkade inte nämnvärt påverkad, utom möjligen lite småsur ibland. Hon blev istället ordinerad antiinflammatoriskt och paraffinolja. Oljan skulle hon få för att få fart på tarmsystemet och försöka få ut stenarna.
Det här verkade ta, i alla fall till en början. Katla blev go och glad igen, inte sur alls, och lite bättre i magen. Men för några dagar sedan blev hon lite grinig på morgonen igen, konstigt nog. Idag var det så dags för ytterligare ett återbesök.
Den här synen väntade mig när husse och Katla plockade upp mig utanför jobbet för att åka till veterinären:
Makalöst söt bilödla! Jag kan ju säga att hon fick en del blickar från förbipasserande.
Vanligtvis får Katla sitta i mitt knä när vi åker bil, men hon verkade verkligen gilla att åka själv i bakluckan så hon fick göra det på vägen dit.
Sedan blev det blodprovstagning och röntgen igen. Det uppskattades inte av Katla, som blev väldigt sur och spänd och såg ut att vara bra sugen på att bita matte i öronen (hon tuggade lite på handduken då hon inte kom åt att bita någon människa). Då blev det inlindning av ödlan i handduk och lite snällt småprat med henne i väntrummet tills hon hade lugnat ner sig lite.
Hon har fortfarande stenar i magen, men den typen av vita blodkroppar som hon hade och som var typiska för bukhinneinflammation är tack och lov borta, så hon verkar ha blivit av med den. Däremot hade hon fortfarande förhöjda värden av vita blodkroppar, fast den sorten som tyder på en vanlig infektion. Detta var lite förbryllande tills jag såg det här såret på hennes klo:
Vi har inte lagt märke till det tidigare, men det är troligt att det är det som har gjort henne lite smågrinig de senaste dagarna. Hennes klo ser svullen ut, så hon har nog ont av den. Så nu blir det mer antibiotika, både som tabletter och som salva, plus att vi ska fortsätta med det antiinflammatoriska och paraffinoljan. Återbesök om två veckor igen. Men det är ju för bedrövligt att hon ska gå och dra på sig en infektion precis när hon blir av med bukhinneinflammationen! Hon har ju dåligt med självbevarelsedrift och ägnar sig då och då åt att ramla ut från terrariet på ett ganska dödsföraktande sätt, så att hon gjort illa sig är inte så förvånande egentligen.
Jag misstänker för övrigt att Agria tycker att vi är en förlustaffär. Vi har verkligen kostat dem en massa pengar på alla veterinärbesök. Det är allt bra att ha försäkring! Nu ska vi bara hoppas att Katla blir helt frisk snart också! Hon har inte varit helt hundra på bra länge nu, och vi tycker lite synd om henne som måste stå ut med alla dessa veterinärbesök och vill ju förstås inte att hon ska ha ont.
På vägen hem utsåg hon nackstöden till leguanstolar. Hon såg extremt nöjd ut och var mycket dekorativ.
Jag ber förresten om ursäkt för de kassa bilderna. Jag hade inte med mig någon kamera, så jag fick fota med mobilen.
Veterinärbesök
Idag var det återigen dags att ta Katla en sväng till veterinären. Leguaner är känsliga djur, så det har varit några svängar över åren. (Det är verkligen en bra ide med försäkring.) Hon har varit rätt dålig i magen på sistone och i helgen var hon seriöst grinig. Hon, som brukar vara världens gulligaste, gjorde utfall mot oss efter att hon hade ätit, så vi gissade att hon hade ont i magen och bokade en tid hos veterinären. Redan igår kväll verkade hon bli på bättre humör däremot, och idag var hon ungefär som vanligt. Vi åkte in ändå eftersom hon fortfarande är dålig i magen, men det känns som att hon är på bättringsvägen.
Bilresan var i alla fall uppskattad! Hon gillar att åka bil, och ligger gärna vid vindrutan och tittar ut. (Det var husse som körde och jag som passade henne så hon inte klättrade över på ratten eller något annat fiffigt.)
Hon var rätt snäll hos veterinären, även om hon inte direkt uppskattade att ge blod. Jag höll henne inlindad i en filt, husse höll i hennes svansrot och veterinären tog provet. Eftersom hon spände alla muskler i svansen och klämde åt sina blodkärl gick det tog ett bra tag att få de där dropparna blod som behövdes. Nu väntar vi bara på provsvaren, men det känns ändå som att hon mår rätt bra nu. Hon var i alla fall pigg nog att kuta nerför en slänt och kasta sig i en bäck med husse i släptåg när vi rastade henne lite medan vi väntade på direktregleringen med Agria. Det var bara att gå in på kliniken igen och be om ett nytt plåster eftersom hon hade badat med det hon hade. 🙂
Efter alla äventyr var hon däremot rätt trött och ville sitta och gosa med mig lite i väntrummet. Och när vi kom hem var hon så här trött…
Men det var ändå mysigt att bli klappad…
Så det känns som att hon är ganska mycket som vanligt igen! Ingen jättegrinig, dominant ödla som kastar sig mot en från hyllan längre. 🙂 Stackars liten, hon måste ha haft väldigt ont i magen för att vara så grinig.


























