Nail Art Sunday: Solnedgångsgradient med OPIs Brazilkollektion
Jag fick ju, generöst nog, alla 12 lacken i Brazilkollektionen att recensera när jag var på pressträff med OPI. Det är förstås väldigt trevligt, men med min bloggtakt så skulle det ta mig ett år att visa allihopa om jag skulle visa dem en och en – så här får ni en gradient med tre av dem. Det är den gula I Just Can’t Cope-acabana, orangea Where Did Suzi’s Man-Go? och röda Red Hot Rio. De passade faktiskt väldigt bra ihop med varandra så jag tycker att gradienten blev riktigt bra. Det hade varit bättre med det gula lacket som bas förstås, men jag kom på idén när det orangea redan var på tassarna, så det blev som det blev. Kanten hade ju kunnat vara prydligare också men jag skyller det på lacket!
Jag hade tre lager av Where Did Suzi’s Man-Go? Det var rätt tjockt och lite svårt att få jämnt. Lite små flisor gick redan dag 2, vilket har hänt med andra lack ur den senaste OPI batchen också. Antingen passar inte OPI ihop med mina naglar eller så var inte hållbarheten så bra. Fast jag bar det bara i två dagar, för andra dagen lossnade en del av en dekal.
Dekoren är vattendekaler som jag har köpt på eBay någon gång för länge sedan. De var lite tjocka och fäste inte så jättebra, men de är i alla fall rätt fina.
Om jag kommer åt nätet och kan länka in mig så blir det här veckans bidrag till Nail Art Sunday. Jag och mamma ska åka på en weekendresa till Lübeck, så det här blir tidsinställt. Jag beklagar de kassa bilderna. Torra nagelband och dåligt ljus, men vad ska man göra – det är ju vinter och jag har inget ljustält…
Pretty Serious Phantom Planet
Oops, två månader gammalt bortglömt utkast… Det kanske är dags att visa det för er. 😉 Phantom Planet är ett riktigt vackert lack. Det var lite svårt att fånga alla skiftningar på bild, men det är ett foillack som skiftar mellan kallt grönt och blått (och kanske lite lila). Jag bar tre lager av det och formulan var utmärkt. Som underlack testade jag Nail Pattern Boldness Glitter-A-Peel igen, vilket tyvärr ledde till att den här manikyren inte levde så länge. Redan efter ett par timmar hade det gått en liten flisa och efter ett dygn hade det flagat avsevärt. Jag har för mig att det inte var överdrivet lätt att ta bort heller, men jag misstänker att det är bäst att använda Glitter-A-Peel till just glitterlack eftersom de tenderar att bli rätt tjocka och hårda och därmed förmodligen är mer benägna att hålla ihop så man får bort större bitar av det.
China Glaze Tongue & Chic
Här kommer ännu ett arkivinlägg – jag har en del bilder liggandes som jag inte har hunnit fram till än. (Men det är väl det man har julledigheten till?) Tongue & Chic är från China Glaze’s höstkollektion Autumn Nights och jag har fått det för recension. Det är ett mörkt blågrönt (vad man skulle ha kallat petrolblått på 80-talet) skimmerlack. Det är väl inte unikt på något sätt, men fint. Det beskrivs som smaragdgrönt, men det kan jag inte hålla med om.
Det var tyvärr rätt tjockt och kladdigt att måla med. Det hade nästan räckt med ett lager, men jag hade två. Jag testade att använda ett överlack från Collistar, Top Coat Gel and Volume Effect som jag fick att recensera samtidigt med Tongue & Chic. Collistarlacket kom i ett paket med en nailartpenna i guld som jag är nyfiken på men inte har kommit fram till att testa än. Överlacket är jag inte så förtjust i faktiskt. Det är tjockt, liksom geléigt och torkade rätt långsamt. I det här fallet var det bra att det var tjockt för att fixera kaviarkulorna, men jag har inte tålamod att vänta så länge på att lacket ska torka. Folien heter Laced Gold och är från No1 Nail Art Shop på eBay. Jag har använt den förut, i den här manikyren och är rätt förtjust i den.
OPI I Sing In Color och In True Stefani Fashion
Ibland är man lite förutsägbar, måste jag säga… Av de 12 lacken i Brazilkollektionen och 6 lacken i Gwen Stefanikollektionen som jag fick på OPIs pressvisning så var det den här kombinationen som först hamnade som en hel manikyr på mina fingrar. Ett av de mörkaste och glittret… Såklart. 😉 Överlag måste jag säga att Gwen Stefanikollektionen (som de här kommer från) tilltalar mig betydligt mer än Brazilkollektionen.
I Sing In Color är ett väldigt, väldigt mörkt vinrött lack – nära på svart. Jag är inte jätteförtjust i nästansvarta lack, men det är lite trevligt ändå. Det blir lite mjukare än svart. Ni ser grundfärgen där jag har kladdat på nagelbanden (bra om det kan vara någon nytta när man kladdar… ;-)). Nagelbanden är bedrövligt torra, jag vet, men mina händer är omättliga numera. Det täckte på två lager och var lite tunt men helt ok att måla med. Tyvärr chippade det efter bara två dagar, vilket jag inte var så imponerad av.
På det gjorde jag en glittergradient med In True Stefani Fashion, som består små prismatiska silverhexglitter och medelstora fyrkantiga prismatiska silverglitter i en klar bas. Det är lite roligt att de lite större lacken är fyrkantiga, det skiljer det från de andra prismatiska silverglitterlacken jag har.
På det stora hela gillade jag slutresultatet. Varken de två lacken eller idén att göra en glittergradient av dem är revolutionerande unika, men det behöver ju inte allt vara hela tiden heller.
OPI Don’t Bossa Nova Me Around
Det här är det lacket jag gillar minst av alla i Brazilkollektionen, som jag fick på OPIs pressvisning. Det ska vara ett nudelack, men jag är tveksam till att någon levande människa har den här hudfärgen. Det är en svagt lila ton i det som jag inte gillar särskilt mycket. Nu är jag inte förtjust i nudelack alls, så jag är nog lite svårflörtad, men jag tycker det var en rätt osmickrande färg. Zombienude… Det är faktiskt så illa att jag inte bar det här utan bara swatchade det, fotade och tog bort det direkt. (Annars brukar jag alltid bära lacken i alla fall ett par dagar.) Jag kommer förmodligen att ge bort det till någon.
Lacket var i alla fall rätt opakt och täckte egentligen på två lager, men eftersom det gärna ville valla sig fick jag ha tre för att jämna ut det.
Katla utforskar diskmaskinen
Ibland får Katla idéer. Igår när jag stod och plockade ur diskmaskinen blev hon nyfiken och klättrade in. Jag misstänker att hon var lite hungrig och ville kolla om det fanns mat i diskmaskinen. Hon var rätt söt när hon klättrade runt och undersökte.
Det tog ett litet tag att klura ut hur hon skulle ta sig vidare eftersom hon fastnade i korgen…
Hon testade även det undre hålet…
Till slut kom hon på att hon kunde sträcka sig över istället… (Fast då stoppade jag henne, det skulle vara lite väl jobbigt att fiska upp henne om hon hade klättrat hela vägen in.)
Nail Art Sunday: Svartvit manikyr med vattendekaler
Veckans tema på Nail Art Sunday är svartvitt och eftersom jag är lite förtjust i svartvita manikyrer så passade jag på att hugga tag i några nyinköpta vattendekaler och göra en grafisk manikyr. Det vita lacket är min nya vita favorit, Nordic Caps NP-13, som täckte finfint på två lager och torkade hyggligt fort. Jag har spätt ut det lite nu och då blev det riktigt trevligt att lacka med också. Vattendekalerna är från Born Pretty Store och var förträffligt trevliga. De var tunna och lite stretchiga så det inte bildades en massa fula veck i dekalen när man la den över böjda delar av nageln, och de fäste bra, men gick att flytta på om de inte hamnade där man ville på första försöket. Jag gillar resultatet, det blev rätt coolt fast det inte krävdes så stor ansträngning från min sida.
Pressvisning med OPI
I torsdags gick jag på pressvisning för OPIs nya kollektioner – första gången jag blev inbjuden av dem! Trevligt nog kunde jag också göra sällskap med Lina från Make It Fab – vi råkar jobba på samma ställe och har (föga förvånande) tillbringat en hel del tid med att prata nagellack. Eftersom jag inte kände någon annan där och inte direkt är särskilt hemmastadd på flådiga Stureplanskrogar 😉 var det sjysst att ha lite sällskap.
Det blev väldigt många bilder, är jag rädd för. Många lack… Men om ni inte orkar läsa allt kan ni skrolla till slutet för bilder på lacken på swatchstickor.
Pressvisningen var på klubben Hells Kitchen och var på Brasilientema för att matcha OPIs nya kollektion, Brazil. Vi möttes av tjusiga värdinnor som serverade smarriga caipirinas.
Sedan presenterades de nya lacken. Först och främst Brazilkollektionen, bestående av tolv lack, varav 10 är krämlack, ett är skimmer och ett jelly. Kollektionen består av några lack i jordtoner (såna där som känns väldigt jobbanpassade och diskreta) och några i somriga toner av orange, korall, rosa och rött. Och så ett ganska mörkt teallack och ett grålila skimmer. Vi fick faktiskt hela kollektionen med oss hem i goodiebagen, vilket är väldigt generöst, men tyvärr – om jag ska vara helt ärlig är det inte en kollektion som gör mig särskilt exalterad. Den är lite för snäll för min smak, även om det finns en del fina lack i den. Jag har swatchat dem på stickor, och de verkar vara bra att måla med. Nästan alla, inklusive det gula, täckte på två lager.
Däremot haglade de dåliga ordvitsarna tätt, som alltid när det gäller OPI. 😛 Ni får se mina bilder på presentationen, trots att färgerna inte syns så bra, bara för de dåliga vitsarnas skull. Jag är lite förtjust i dåliga vitsar, även om det ibland nästan är lite plågsamt.
Red Hot Rio är faktiskt ett jelly, även om de inte skriver det. Ett riktigt godisläckert rött jelly, det ska bli trevligt att göra en glittermacka eller något annat skojigt av det!
De kommer också att ge ut ett kit med miniflaskor med Next Stop… The Bikini Zone, Kiss Me I’m Brazilian, AmazON… AmazOFF och Where Did Suzi’s Man-Go?. Alla nya lack kommer också som gellack.
Något som däremot verkar roligare, och som orsakade lite ”oooh”ande är att de ger ut en kollektion med fyra neonfärgade Liquid Sandlack, som ser riktigt fina ut! Dessa kommer bara ges ut som ett minikit, vilket är lite synd eftersom jag ju inte vill ha det rosa, men gärna vill ha de andra. Fast miniflaskor gillar jag rent generellt sett. Jag gör ju ändå nästan aldrig av med en fullstor flaska, så då är det bättre att betala lite mindre för en mindre flaska. (Plus att de tar mindre plats, vilket definitivt är en fördel!)
En annan nyhet är en kollektion med sju lack som de har utvecklat i samarbete med Gwen Stefani. Vi fick sex av de här lacken med oss hem (inte kromlacket), och den här kollektionen tycker jag generellt sett bättre om. Det guldiga satinlacket Love. Angel. Music. Baby. är riktigt vackert, det gillar jag verkligen. Det svarta satinlacket 4 in the Morning känns väl inte jätteunikt, men det är ju rockigt och fint. Och In True Stefani Fashion är ett prismatiskt silverglitter, sådana är ju alltid kul (även om jag redan har några stycken)! Det här har dessutom fyrkantiga glitter, vilket är lite ovanligt.
De här kommer också att komma som ett kit med minilack som kommer att innehålla 4 in the Morning, I Sing in Color, Hey Baby och Love. Angel. Music. Baby. och ett specialkit med Over & Over A-Gwen tillsammans med Swarowskistenar och nagellim.
I kollektionen ingår också ett kromlack, Push and Shove, och ett speciellt underlack som ska användas med det. Det konstiga är att det presenterades som en ny textur, men krom är ju inte nytt. Jag har en hel bunt kromlack hemma i lådan redan. Eller så är det något speciellt med det här som jag missade…
Det bjöds också på smaskiga tilltugg, jag gillade särskilt rostbiffssnittarna och pannacottan.
Man kunde också få naglarna målade med de nya färgerna om man ville.
Lådorna med Gwen Stefanilacken.
Goodiebags i mängder…
Och så dans. Vi spekulerade i om de kanske hade hyrt in några zumbainstruktörer, för vi fick definitivt lite zumbavibbar. 🙂
Det fanns brasiliansk öl också, det har jag inte provat förut. Det var en mycket ljus lager, en sån där som passar i varmt klimat, rätt god, definitivt högt HV-värde (HV står för hällvänlighet och är ett mått på hur lättdrucket något är ;-)).
Vi fick också ett par flip-flops av märket Havaianas, som tydligen är lite inne eller nåt sånt. Jag, som inte har koll på sånt alls, hade inte hört talas om det tidigare och har aldrig ägt ett par flip-flops i hela mitt liv. De vi fick var enkla och svarta, men de hade lagt fram en massa olika varianter som var riktigt söta.
Jag swatchade upp lacken på stickor när jag kom hem, så ni kan få en preliminär titt på dem. Bättre bilder kommer allteftersom jag provar dem, men eftersom jag fick 18 nya lack på ett bräde kommer det att ta ett tag att komma igenom dem. Den här pressträffen fick för övrigt min nagellackssamling att överstiga 500 lack. Jag tror det börjar bli dags att rensa lite, även om det bär emot…
Först Brazilkollektionen. Mina favoriter hittills är det gula I Just Can’t Cope-acabana, orangea Where Did Suzi’s Man-go?, chokladbruna Scores a Goal! och mörkt blågröna AmazOn… AmazOFF. Är det några som ni tycker ser särskilt intressanta ut? Och vad tycker ni om kollektionen i sin helhet?
Gwen Stefanikollektionen. Love. Angel. Music. Baby är definitivt min favorit. Så mjuk och fin guldfärg. Vilka gillar ni?
Isadora Ocean Crush
Oops, insåg just att det här har legat bortglömt i arkivet rätt länge! Mina naglar har både hunnit växa ut och kapas av sedan de här bilderna togs. Jag gissar på att jag bar det någon gång i augusti eftersom nagellängden tyder på att jag nyligen hade varit i fjällen. 😉
Ocean Crush är ju ett lack som de flesta redan har sett, men det är ju fint för det! Det är ett havsblått strukturlack med skimmer i grönt och det gnistrar fint i solen. Det täckte på tre lager och torkade fort. Jag tycker ju egentligen att Isadoras pensel är alldeles för bred, men eftersom det här var väldigt lättlackat gick det rätt bra ändå.





































































