Layla Gold Idol
Sådär när holofredagen snart slår över i en icke-hololördag så klämmer jag för en gångs skull till med ett hololack. Eftersom jag inte har gått och lagt mig än så räknar jag det som en holofredag i alla fall.
Jag gnällde ju lite på Layla Cloudy Violet för att det inte satt kvar på naglarna ett dygn ens och jag var lite rädd för att samma sak skulle hända med det här. Så var dock inte fallet alls, konstigt nog. Precis som med Cloudy Violet hade jag NfuOh Aqua Base under och Seche Vite över. Gold Idol var lite skirare (inte så konstigt eftersom det är ljusare) och jag hade tre tunna lager. Det satt riktigt bra, faktiskt. Efter två dagar hade två av mina naglar gått av lite längst ut vilket orsakade att det gick några flisor, men på de hela naglarna hade jag bara lite tipwear. Det tycker jag ändå är acceptabelt. Konstigt att det ska skilja så mycket. Har Layla ändrat formulan till det sämre? Jag borde nog testa Cloudy Violet igen och se om det håller bättre.
Jag har hört en del om att Laylas hololack ska vara svåra att lacka med, men jag hade inga problem med det alls. Förmodligen hjälpte Aqua Basen till, för jag fick det ganska jämnt och upplevde inte att det blev kala fläckar när man lackade flera gånger över samma ställe. Det var lite tunt, men inte rinnigt, så det hade jag inga problem med.
Färgen då? Det är ett helt makalöst, magiskt vackert lack! Det här hololacket blygs inte för sig och visar gärna upp regnbågar i alla möjliga ljus! Inomhus – inga problem! Jag fick faktiskt jättefin holoeffekt under helt vanliga lampor. I mulet väder ute var det lite diskretare, men som ni ser på bilderna fanns det regnbågar då också. Jag fick tyvärr inte nöjet att se det här lacket i starkt solsken eftersom det regnade hela tiden när jag hade det, men eftersom det var så fint holo även inomhus kunde jag njuta av det ändå.
Det är blekt guldfärgat i grundfärgen, men regnbågarna gör att det ser lite gulgrönt ut rätt ofta. Bilderna är tagna under olika ljusförhållanden så ni ska få en uppfattning om hur det verkligen ser ut.
Utomhus, mulet väder. Grundfärgen är mest verklighetstrogen på den här bilden.
Under skrivbordslampan på jobbet.
Ute, halvmulet och ändå fina regnbågar.
Under skrivbordslampan.
Eget domännamn!
Med viss assistans av maken har jag nu köpt mitt eget domännamn och bloggen kommer framöver att hittas på www.nageldraken.se! 🙂
Polish Revolution Vegan Zombie
Det här lacket köpte jag nog till en viss del på grund av namnet. Det är ju ganska charmigt att tänka på veganska zombies. Lite av en oxymoron, men i alla fall… Det är ett passande namn eftersom lacket är grått, lite som man tänker sig att hjärnor är (fast de är nog rosa egentligen, har jag för mig) och så är det strösslat med grönt glitter. Jag gillar det verkligen! Det är liksom så fult att det blir snyggt… Dessutom ser det diskret ut på håll, men är egentligen rätt udda och kaxigt, vilket jag tycker känns sympatiskt.
Jag hade ett lager av Rescue Beauty Lounge Stormy som bas (vilket är ett underbart lack, jag älskar att lacka med det). Vegan Zombies gråa bas är i ungefär samma färg som Stormy, så jag hade inte samma problem med att behöva få det jämnt som när jag lackade med Oh My Goth! (som har en liknande basfärg) över svart. Det räckte med ett, visserligen rätt tjockt, lager av Vegan Zombie för att få det att bli jämnt och snyggt. Glittret i Vegan Zombie är i silver, olika nyanser av grönt, några mer blågröna och några gulgröna, och svart. Det finns också ett fåtal gröna prismatiska glitter också, som faktiskt gör en del för helhetsintrycket eftersom de gnistrar till ibland. En del av glittren är matta, t ex de silvervita, större oregelbundna glittren, som det finns ganska glest av. Det var lätt att ha att göra med och alla glittren låg snällt och platt där jag la dem. Jag blir tokirriterad på glitter som krullar ihop sig (som Lynnderellalacken kan ha en del av), men det var inget problem här. Det var dessutom inte alltför knöggligt och blev slätt och fint av två lager Seche Vite.
Det här var också mitt andra försök med att använda trälim istället för underlack. Det funkade rätt hyggligt, jag fick bort stora bitar ibland, men det blev lite städ för att få naglarna helt rena. På det stora hela tjänade jag nog tid på det däremot.
Veterinärbesök igen
Vi börjar bli lite stammisar på Mälarens smådjursklinik vid det här laget. Jag behöver bara säga att jag är Katlas matte när jag ringer, så vet de vem jag är. Det kanske i o f s hjälper att Katla är den enda leguanen de har som patient också.
Jag skrev ju för ett tag sedan om att Katla hade varit aggressiv och dålig i magen, men sedan missade jag att skriva om uppföljningen. Katla fick först en kur antibiotika eftersom det visade sig att hon hade förhöjda halter av vita blodkroppar, men då vi kom tillbaka på återbesök efter några veckor var det inte bättre, och vår veterinär misstänkte att Katla hade fått en bukhinneinflammation. Hon har ju steriliserats två gånger eftersom äggstockarna växte tillbaka och har p g a det massor av clips (sådana man fäster ihop blodkärl med) i magen. På röntgen såg vi också att hon hade rätt mycket sten i magen. Hon får i sig grus ibland när hon är ute och luktar på allt möjligt med tungan. Inte så fiffigt. Vi diskuterade möjligheten att operera henne igen för att ta bort clipsen, som kan sitta och reta bukhinnan, men vi ville inte utsätta henne för det om det gick att undvika. Hon var ju ändå pigg i övrigt och verkade inte nämnvärt påverkad, utom möjligen lite småsur ibland. Hon blev istället ordinerad antiinflammatoriskt och paraffinolja. Oljan skulle hon få för att få fart på tarmsystemet och försöka få ut stenarna.
Det här verkade ta, i alla fall till en början. Katla blev go och glad igen, inte sur alls, och lite bättre i magen. Men för några dagar sedan blev hon lite grinig på morgonen igen, konstigt nog. Idag var det så dags för ytterligare ett återbesök.
Den här synen väntade mig när husse och Katla plockade upp mig utanför jobbet för att åka till veterinären:
Makalöst söt bilödla! Jag kan ju säga att hon fick en del blickar från förbipasserande.
Vanligtvis får Katla sitta i mitt knä när vi åker bil, men hon verkade verkligen gilla att åka själv i bakluckan så hon fick göra det på vägen dit.
Sedan blev det blodprovstagning och röntgen igen. Det uppskattades inte av Katla, som blev väldigt sur och spänd och såg ut att vara bra sugen på att bita matte i öronen (hon tuggade lite på handduken då hon inte kom åt att bita någon människa). Då blev det inlindning av ödlan i handduk och lite snällt småprat med henne i väntrummet tills hon hade lugnat ner sig lite.
Hon har fortfarande stenar i magen, men den typen av vita blodkroppar som hon hade och som var typiska för bukhinneinflammation är tack och lov borta, så hon verkar ha blivit av med den. Däremot hade hon fortfarande förhöjda värden av vita blodkroppar, fast den sorten som tyder på en vanlig infektion. Detta var lite förbryllande tills jag såg det här såret på hennes klo:
Vi har inte lagt märke till det tidigare, men det är troligt att det är det som har gjort henne lite smågrinig de senaste dagarna. Hennes klo ser svullen ut, så hon har nog ont av den. Så nu blir det mer antibiotika, både som tabletter och som salva, plus att vi ska fortsätta med det antiinflammatoriska och paraffinoljan. Återbesök om två veckor igen. Men det är ju för bedrövligt att hon ska gå och dra på sig en infektion precis när hon blir av med bukhinneinflammationen! Hon har ju dåligt med självbevarelsedrift och ägnar sig då och då åt att ramla ut från terrariet på ett ganska dödsföraktande sätt, så att hon gjort illa sig är inte så förvånande egentligen.
Jag misstänker för övrigt att Agria tycker att vi är en förlustaffär. Vi har verkligen kostat dem en massa pengar på alla veterinärbesök. Det är allt bra att ha försäkring! Nu ska vi bara hoppas att Katla blir helt frisk snart också! Hon har inte varit helt hundra på bra länge nu, och vi tycker lite synd om henne som måste stå ut med alla dessa veterinärbesök och vill ju förstås inte att hon ska ha ont.
På vägen hem utsåg hon nackstöden till leguanstolar. Hon såg extremt nöjd ut och var mycket dekorativ.
Jag ber förresten om ursäkt för de kassa bilderna. Jag hade inte med mig någon kamera, så jag fick fota med mobilen.
Pahlish Train Underwater
Det här lacket har stått otestat i flera månader, inte för att jag förstår varför. Sminkan visade det för ett tag sedan och då insåg jag hur vackert det var och såg till att få på det på naglarna. Nu fick jag inte till några bra bilder, däremot. Vädret var inte på min sida när jag hade det, helt enkelt. Ni får titta på Sminkans bilder istället, det är mer rättvist mot lacket.
Lacket består av smått glitter i olika nyanser av blått, rosa och lila i en bläckblå bas. Det finns också några få mellanblå större hexglitter som bryter upp det lite. Det täckte finfint på två lager och var lätt att lacka med. Det var rätt skrovligt, men inte värre än att det jämnades ut av två lager Seche Vite. (Det ser lite skrovligt ut på mina bilder, men det är lite vattendroppar eftersom jag fotade det i duggregn.) Jag gillar det verkligen, det är väldigt fint. Glittret är inte för ”in-your-face”, utan det är gnistrar till lite ibland utan att bli discoboll.
Jag gjorde ett till försök med trälim istället för underlack den här gången. Det har ju funkat hyggligt förut, men inte nu. Jag testade att ha två lager av trälimmet i ett försök att få det att släppa bättre, men det var uppenbarligen ingen bra ide för nu satt det som berg. Ska testa med tunna lager nästa gång och se om det gör någon skillnad. Vad gör man inte för att slippa ta bort glitterlack med remover och få glitter överallt… (Ja, jag använder foliemetoden, men det blir ju glitter överallt ändå av vissa lack…)
Technic silverholo
Det här är ett av lacken jag köpte för en billig penning i Glasgow. Det har inget namn, men märket är Technic och jag insåg efter att jag köpt det och såg det ute att det faktiskt är svagt holografiskt. Mycket svagt holografiskt. Det är uppenbarligen meningen att det ska vara det eftersom det stod ”holo” på kvittot, men det är inte mycket till holo. Ser man det som ett silverlack, som ju var det jag trodde att jag köpte, så är det rätt fint däremot. Det är en riktigt kall färg, nästan lite vitsilvrig. I vissa ljus syns en aning holo, men mest som en fördjupning av färgen.
Det var rätt trevligt att lacka med. Ingen anmärkningsvärd formula åt något håll. Det täckte faktiskt på två lager trots att det är så ljust.
Jag klippte till remsor av nagelfolien Mystic från No1 Nail Art Shop på eBay och satte dit. Tyvärr blev de lite snea och dana, men jag tyckte väl att det blev rätt ok ändå. (Fast det var snyggare i verkligheten än på bilderna, faktiskt.)
Inne under min halogenlampa. Det här är ungefär så mycket holoeffekt man kan locka fram ur det här lacket, tror jag. 
Utomhusbilder, mulet väder (såklart, det är väl höst…):
Nail Art Sunday: Layla Cloudy Violet
Nej, nu är jag faktiskt lite besviken. Cloudy Violet är ett grymt vackert lack, det är inte fråga om annat, men hållbarheten var riktigt bedrövlig! Jag lackade med det igår kväll (natt) och på eftermiddagen idag hade det gått så mycket flisor ur det att jag gömde händerna i handskar eftersom jag inte ville att någon skulle se mina bedrövliga naglar. (Jag var utomhus, så det var som tur var inte så konstigt att ha handskar på sig.) Jag vet inte om det är något med den batchen jag fick, för jag har inte läst någon annan klaga på hållbarheten. Vad tycker ni som provat? Det är nog inte bara jag i alla fall, för min kompis Karin som jag sambeställde med sa att hon hade samma problem med sitt Laylaholo.
Nåja, förutom att det inte sitter kvar är det som sagt fullkomligt underbart vackert. Basfärgen är en fin blåtonad lila och regnbågarna är fullständigt magnifika. På fotona nedan var det ganska mulet, och ni ser hur mycket regnbågar det ändå var. I sol var det fantastiskt, men den stunden det var sol idag hade jag ingen kamera i närheten.
Jag tyckte att det var riktigt bra att lacka med. Jag hade NfuOhs Aqua Base for Holos som baslack och då gled Cloudy Violet på utan några som helst problem. Två tunna lager har jag på bilderna. Nageldekaler från Adnails och två lager Seche Vite. Jag tyckte inte att holoeffekten verkade påverkas nämnvärt av överlacket, men Karin tyckte det om sitt Laylaholo, så det kan kanske variera lite beroende på lack.
De här bilderna är som sagt tagna i ganska mulet väder och på förmiddagen ca 12 timmar efter att jag lackade. Jag har i princip bara sovit med lacket och det är ändå redan lite slitet.
Edit: Jag tänkte inte på när jag skrev posten att det är söndag, men eftersom det är dekaler så kan det ju faktiskt räknas som ett bidrag till Lelas Nail Art Sunday också! 🙂
Den här bilden togs mindre än ett dygn efter att jag lackade med det – ni ser hur eländigt det blivit på den korta tiden! Inte ok. Så här slitet var inte Mirrorslacket trots att jag varken hade över- eller underlack. Har hade jag båda, t o m två lager överlack.
Layla Black as Ebony
Till slut har även jag fått hem en liten bunt Laylalack, och eftersom jag har sett så många av hololacken på andras bilder var jag faktiskt mest nyfiken på det svarta kromlacket Black as Ebony från Mirrorskollektionen. Enligt Laylas hemsida ska man inte ha underlack under det, och enligt en jämförelse som More Nail Polish har gjort med olika underlack så är det faktiskt bäst att låta bli och bara lacka direkt på en väl buffrad nagel. Det kändes väldigt udda att inte ha något underlack alls. Jag hade faktiskt inget överlack heller efter att ha lackat det på tårna först och insett att överlacket gör lackets finish mindre metallisk. Om man har på överlack på vått lack skrynklar det dessutom ihop sig lite vilket förstör den jämna, fina ytan. Det torkar väldigt fort, så det var absolut inget problem att inte ha ett överlack som torkar det, men det höll ju förstås väldigt dåligt. Efter ett dygn var det ordentligt slitet som ni kan se på bilden längst ner.
Det är däremot ett väldigt snyggt lack, så det känns om att det kan vara värt det även om man får njuta av det en lite kortare tid. Det får en väldigt läcker, metallblank yta. Känns elegant men lite ovanligt på samma gång. Jag skulle väl däremot inte säga att det är särskilt svart egentligen, snarare stålgrått. Många kromlack jag har testat lider av att man får väldigt markanta penseldrag, men inte det här. Det blir en del penseldrag när man lackar, men de försvinner när det torkar. Det var också bra att lacka med efter att jag insåg att det behövs väldigt lite lack på penseln. Det är lite rinnigt, men är man bara snål med lacket är det väldigt samarbetsvilligt och hamnar där man vill ha det. Jag hade två, ganska tunna lager. Man måste däremot vara noga med att ha snygga naglar under eftersom alla ojämnheter syns igenom.
Jag köpte lacken från Laylas hemsida och delade frakten med en kollega. Det funkade rätt bra, förutom att jag lyckades beställa när de hade semestrar så det tog några veckor innan lacken kom. (Vilket är lite synd eftersom hololacken ju gör sig bäst i sol och nu blir det allt mindre av den varan.)
Bilderna är tagna morgonen efter att jag lackade med det. Som ni ser är det redan lite slitet.
Efter ett dygn, precis innan jag tog bort det. Rejält slitet, som ni ser. Jag har haft på Seche Vite på pekfingret. Det syns inte så tydligt på bilden, men finishen blev liksom mer plastig och mindre metallisk av det.
Cactus Nail Polish Magnesium
Jag lyckades faktiskt knipa åt mig ett av Cactus’ egenhändigt frankade lack som hon sålde för ett tag sedan. Jag hade egentligen tänkt att köpa i alla fall det svarta Astatine också, men jag glömde bort att de skulle säljas när de såldes och när jag kom på det var Astatine slut. Men det var Magnesium jag helst ville ha, så det var ok ändå.
Magnesium är ett riktigt fint lack. Det är ganska ljust grönt med ett stråk blått i. Det verkar vara ett litet stänk grått också, för det lyckas vara ljust utan att vara pastelligt, vilket jag gillar. Det var bra att applicera och täckte på två lager. Innan det torkade såg det ut att vara en del penseldrag i det, men de försvann när det var torrt. Regnbågarna är inte superkraftiga, men de finns där och särskilt i solen är det här ett jättefint lack. Jag gillar det annars också eftersom det har en fin basfärg.
Det bär mig emot att dölja hololack med dekor, så jag tryckte bara dit lite strass.
Under min halogenlampa:
Mulet väder:
I sol:
Polish Revolution Oh My Goth!
Jag blev som sagt ganska snabbt uttråkad av Body Collection Little Black Dress, så redan efter ett dygn täckte jag över det med ett annat lack. Det blev indielacket Oh My Goth! från Polish Revolution. (Det kan köpas från Etsy här.) Det har är ett ganska skirt, grått lack med glitter i lila och silver samt svarta hjärtan. Det var de svarta hjärtana som gav mig habegär. Jag är vanligtvis lite allergisk mot hjärtan, det blir för gulligt för mig, men svarta hjärtan i en grå bas känns roligt och udda. Jag gillade det verkligen också. På lite håll ser det ganska diskret och elegant ut, men tittar man nära är det ändå kaxigt. Dessutom hade jag lite svårt att motstå namnet eftersom jag var rätt inne på goth i gymnasiet (även om det var så länge sedan så det kallades svartrock då). Den där inre svartrockaren tittar fram lite emellanåt fortfarande.
Det var lätt att applicera, trots att det är ett glitterlack. Glittren spred ut sig bra och det blev en ganska jämn yta. Jag kunde måla som vanligt med det och behövde inte dutta ut det för att få det jämnt. Jag hade två lager för att få en jämn grå färg över det svarta jag hade under. Jag försökte dock spara hjärtana till det andra lagret eftersom det inte blev så snyggt när de begravdes i lack av nästa lager. Dessutom har Alizarine visat det här på sin blogg både över ett grått lack och för sig självt, och det var garanterat finare när inte hjärtana blev dränkta i lack.
Jag har några bilder tagna under min skrivbordslampa och några utomhusbilder. Utomhusbilderna visar färgen lite bättre, men det skiftar lite i ton beroende på belysningen, så inomhusbilderna är inte helt missvisande. (Man borde ju egentligen ha ett ljustält, men jag har inte plats att ställa upp ett.)



































