Bränd drake
Häromdagen var det dags för ännu en tur till veterinären för Katla. Det är verkligen tur att vi har henne försäkrad med tanke på hur mycket vi ränner till veterinären med henne. Den här gången hade vi upptäckt en skada på henne, det var liksom vätskande och konstigt och uppenbarligen väldigt ömt. Enligt veterinären är det en brännskada, förmodligen har hon brännt sig på varmvattensröret i badrummet. Suck. Så nu blir det till att hitta någon slags isolering till röret så det inte händer igen och så ska lillskruttan smörjas in med en antibakteriell salva morgon och kväll.
Tyvärr är brännskador inte helt ovanliga på leguaner. De har inte samma sorts temperaturavkänning som vi och är inte särskilt känsliga i huden för temperatur. Om jag minns rätt så känner de av temperatur i hjärnan, och då är det blodets temperatur de känner av. De kan med andra ord ligga och bränna sig utan att reagera på det. Det är därför man absolut inte ska ha värmestenar till ödlor. Om stenarna går sönder och inte stänger av sig som de ska kan ödlorna bli ordentligt skadade. Vi har en värmelampa ovanför hennes hylla istället.
Känsliga läsare varnas, så här ser hennes skada ut. Det här är efter något dygns behandling, så det är torrare än när vi upptäckte det. Det ser ut att läka fint och har torkat upp bra. Hon verkar inte heller vara lika öm. Men stackars lilla draken som ska råka ut för saker hela tiden. Nu är hon i alla fall till slut bra i magen efter den där infektionen hon har gått och dragit på. Leguaner är känsliga varelser, som egentligen inte alls borde bo i vårt klimat. Jag skulle aldrig köpa en leguanunge, för jag tycker inte att man ska stödja uppfödning av leguaner här i norr. Vill man ha en leguan är det bättre att ta över en vuxen, det finns många leguaner som behöver nya hem.
We have had to take poor Katla to the vet again. This time she has managed to burn her skin, probably on the hot water pipes in the bathroom. So now we’ll have to put some antibacterial cream on the wound twice a day and find some way of isolating the pipes. Fortunately, she seems to heal well and the wound has already dried up nicely.
Illamasqua Freckle
Det här lacket var också ganska efterlängtat, om än inte lika som Nerdlacken. Jag har länge varit nyfiken på att prova Illamasquas lack efter att ha hört mycket gott om deras formula, men har inte riktigt fastnat för någon av deras färger. I alla fall inte så pass att det har motiverat det relativt höga priset. Däremot blev jag väldigt nyfiken på deras spräckliga kollektion som kom nu i vinter (tror jag). Den ska se ut som fågelägg, och det tycker jag verkligen att den gör. I alla fall det ljusbruna Freckle ser verkligen ut som såna där söta små ägg från vilda fåglar. Jag skickade iväg en beställning i februari, men fick vänta ända till april på dem eftersom Illamasqua fick problem med sin leverantör.
Egentligen prövade jag det ljusgröna Mottle först, men det har jag på mina vinterskruttiga tår, så jag väntar nog med att fota det tills det hamnar på fingrarna. Där blev det Freckle först, och det är ett riktigt trevligt lack. Basfärgen i sig är rätt tråkig och jag skulle aldrig ha gillat den ensam, men nu har de haft i medelstora och pyttesmå svarta hexagoner vilket gör en enorm skillnad. Basen är precis så transparent att ”glittren” från lagren under faktiskt syns igenom det övre lagret och skapar djup. Deborah Lippmann har också kommit med en kollektion med ljusa lack med svart glitter i nyligen, men så vitt jag kan se har de bara medelstora och inga små glitter och jag tycker det blir ett lite tråkigare intryck. Jag gillar det här bättre.
Jag hade två lager, då täckte det alldeles utmärkt, och det flöt på som smör. Jag gillade verkligen det här! Det är ju inte alltid man vill ha knallgröna, kaxiga naglar, och det här passar utmärkt då man vill ha något lugnare som fortfarande har en hel del karaktär. Det är dessutom ganska snällt mot min bleka hudton.
Illamasqua Freckle is a very nice polish. It consists of medium and small black hexes in a light brown base. It is supposed to look like birds’ eggs, and it really does! It was opaque in two coats and went on like butter. I really like it, it is perfect for those times that you want something discreet that still has a lot of character.
Nerdlacquer Quasar
Och så har jag äntligen ett Nerdlacquer på naglarna! Det var väldigt svårt att välja vilket jag skulle ta först. Jag har ju haft en allvarlig lämmel (visst måste man kunna direktöversätta ”lemmings”? ;-)) efter Crunchy Frog, men jag hade precis haft bruna naglar innan så jag ville köra grönt. Det blev det mörkaste gröna, Quasar. Ett riktigt härligt murrigt militärgrönt lack med glitter i smaragdgrönt, ljusgrönt, guld, chartreuse, och en del prismatiska glitter. Jag älskar det! Det är precis en sån där mörkgrön som jag trivs bäst i. Mycket ”jag”. Det prismatiska glittret är ganska modest och syns bara i sol, men då blir det desto finare, och eftersom det finns andra glitter i det så blir det inte tråkigt inomhus heller. Tyvärr ville inte det prismatiska synas på bild, men det finns där, jag lovar!
Det var alldeles utmärkt att applicera också. Jag hade två lager och det var faktiskt ganska täckande redan efter ett. Bra konsistens och lätt att lacka med. Inga blobbiga, tjocka glitterklumpar i det här lacket, inte! Alla glittren låg platta och snälla och det var förvånansvärt slätt. Jag hade två lager Seche vite, men jag tror det hade kunnat räcka med ett. Över huvud taget ett alldeles förträffligt lack!
Min spontana reaktion är att Nerdarna är av väldgt hög kvalitet, särskilt för ett indielack. Hon har verkligen gjort ett mycket bra jobb! Inga tacoglitter eller annat trassel. Jag gillar också att basen är färgad så de täcker på färre lager. Och trots att basen är färgad så drunknar inte glittren i den och försvinner, utan de lägger sig snarare i lager, lite som en jellymacka, och ger djup.
Finally! I have a Nerdlacquer on my fingers! I have longed for this for so long! And it was worth it, I really love it! Quasar is very ”me”, the base is a dark army green and there are emerald, chartreuse, light green, gold and prismatic glitters och various sizes, but mostly quite small. The prismatic glitters are quite sparse and you can’t really see them unless you stick your fingers into a ray of sun, but when you do it is really pretty!
I liked the formula on this a lot. It was easy to apply and two coats was enough to get it opaque. All the glitters were really smooth and one coat of Seche Vite would probably have been enough to get it smooth. I used two, just to be on the safe side. I really like how the coloured base makes it opaque in fewer coats but still doesn’t drown the glitters. Collier definitely did a good job with this one!
Äntligen Nerdlack!
Äntligen, äntligen har jag fått hem en bunt Nerdlacquers! Jag har varit sugen på de här lacken i några år, så det är sjukt kul att hon är igång och gör lack igen. Det var en rätt hysterisk köpupplevelse. Alla lack sålde slut sisådär fyra minuter efter att de lades upp på sidan (www.nerdlacquer.com). Helt galet! Så jag är väldigt glad över att jag lyckades norpa ett gäng! Det blev sex stycken till mig och fem till några kompisar (varav tre var dubbletter så jag också har en flaska). Och lacken ser verkligen jättefina ut, det ska bli kul att prova dem!
När jag satt och fotade lacken kom maken och dumpade Katla i knät på mig, och den lilla sötnosen blev mycket nyfiken på vad jag höll på med.
När man är Katla undersöker man saker med tungan, fast jag tyckte inte det var en sådär toppenbra ide att hon slickade på mina lackstickor (dessutom hade inte lacket torkat än).
Och så lacken, då! Det blir bara flaskbilder nu, bättre bilder kommer allteftersom jag bär lacken. Först It’s Just a Flesh Wound, Crunchy Frog (som jag har velat ha hur länge som helst!) och Aurum.
The Dwarf Breathes So Loud We Could Have Shot Him In The Dark (TDBSLWCHSHITD), Don’t Panic och Quasar.
The Selfish Green och Webinarmy är inte mina lack, utan de har min lackgalna kompis köpt, men jag kommer att få låna dem så ni får se de flaskorna också.
I have finally gotten my hands on some Nerdlacquers! I have wanted some of these for several years, so I’m really happy that they are being produced again! Buying them was quite insane, really. All the polishes were gone within four minutes of them being restocked! I got six polishes for myself and five for friends (three of which were duplicates of polishes I ordered). They look beautiful, and it is really going to be fun trying them out!
When I was taking pictures of them, my husband came by and dumped Katla on my lap. She was very interested in what I was doing and tried to investigate the polishes – with her tongue…
Nageldraken i Nailmailbladet
Katla är mittuppslagsödla (nästan i alla fall) i senaste Nailmailbladet! Ladda ner det och läs om nagellack som matchar sötaste leguanen (det finns mycket annan bra läsning också, förstås)!
Katla is the centerfold lady of the latest edition of Nailmailbladet! (It is only available in Swedish, though…)
Alternativa sovplatser
Har jag sagt förut att Katla är rätt bra på att gömma sig? Hon brukar ju ofta ligga i sängen och sova under kuddarna, men för några dagar sedan lyckades hon krypa in helt och hållet i örngottet istället… Hon syntes inte ens innan vi lyfte på kudden och hon stack upp nosen och såg lite förvånad ut. 🙂
Katla is sometimes very good at hiding, and the other day she managed to crawl into the pillowcase instead of sleeping underneath the pillows as usual. She wasn’t visible at all until we lifted the pillow and she peeked out. 🙂
OPI Get Your Number
Jag är rätt sen på bollen med det här med strukturlack, men faktum är att inget av de första lacken som OPI släppte egentligen tilltalade mig färgmässigt. Zoyas Pixiedustkollektion verkar ha några lack i mer nageldrakiga färger, men jag har bränt alldeles för mycket pengar på nagellack ändå på sistone, så jag försöker hålla mig. Jag lyckades haffa några Nerdlaquers när de släpptes härom veckan, så äntligen är ett Crunchy Frog på väg hem till mig! 😀
Nåväl, det var ju inte det jag skulle skriva om nu, utan Get Your Number. Jag fick låna det här av min nagelgalna kompis (vi är rätt bra på att dra ner varandra i fördärvet, men ibland lyckas vi istället minska mängden köp genom att låna av varandra). Det är det jag var mest nyfiken på ur kollektionen, och visst är det fint. Jag gillar att det är en del prismatiskt glitter i det blåa, det gör att det händer lite mer i lacket. Annars är det inte riktigt min färg, det är lite för ljust blått för min smak. Jag tycker att den sandiga texturen är rätt fin, men till min förvåning blev jag rätt tossig av att ha det på naglarna. Jag hade inga problem med sammetsmanikyr och jag kan ha dekor som sticker upp på naglarna utan problem, men det här stördes jag verkligen av. Jag kunde inte låta bli att gå och pilla på det hela tiden.
Formulamässigt var det inte så kul, måste jag säga. Det krävde tre lager för att täcka, vilket ju är ok, men det var rätt tjockt och lite bökigt att få jämnt. Dessutom är OPIs pensel för bred för mina naglar, jag fick måla med sidan av penseln för att kunna få lacket dit jag ville.
Sammantaget kan jag väl säga att jag inte är helt såld på konceptet, men jag kommer nog att skaffa mig ett fåtal texturlack ändå. OPI har väl ett guldigt på gång om jag inte minns fel, och det svarta från Zoyas Pixiedust behöver jag nog äga bara för att det är svart. Men det blir inga kollektionsköp, direkt.
I am a bit late to the party when it comes to textured polishes, but I wasn’t that impressed with the colours in OPIs first Liquid Sand collection. This one is the one I liked the best, but I have actually not bought it myself since I friend borrowed me hers. I like the prismatic glitter but the blue really isn’t my colour. To my surprise, the texture sort of drove me crazy. I kept fiddling with my nails and it really annoyed me although I like how it looks.
It was difficult to apply, thick and tricky to get even on the nail. OPIs brushes are too wide for my taste and I had to use the side of the brush to be able to paint my pinkies. No, this was no favourite…
Andra försöket med Orlys smartgels
Jag fick ju grejer för att göra gelnaglar när jag var på Orlys pressfrukost för ett tag sedan och hade funderingar på att testa att ha det under färgat lack för att skydda naglarna, men första försöket överlevde inte borttagningen av glitterlacket jag hade över, så jag tappade sugen lite grann. Jag tyckte väl att det var värt ett försök till, så för några veckor sedan la jag på en omgång till. Jag har bara lack för fransk manikyr så det är inte så stor skillnad mot förra gången förutom att jag använde ett transparent rosa lack utan skimmer, Bare Rose, den här gången. Jag tycker det blev snyggare än Catch the Bouquet som är lite skimrigt. Det där skimret såg mest lite skumt ut på mina missfärgade naglar.
Det tar ju däremot en del tid att fixa gelnaglar, så när jag var klar med det var klockan så mycket att jag bara klämde dit några nageldekaler från eBay (kommer inte längre ihåg vilken säljare jag köpte dem från). De fäste tyvärr lite dåligt och lyfte i kanterna. Plus att jag tycker det blev rätt trist på det stora hela, så det här satt bara kvar en dag. Dessutom skulle jag ha placerat dem högre upp på nageln, det hade nog blivit snyggare.
Gelen överlevde en borttagningsomgång, men när jag tog bort lack den andra gången gick det en rätt stor flisa på en nagel, så det var bara att ta bort rubbet – vilket också tar en hel del tid. Jag vet inte om jag gör något fel, men det verkar inte som att gelen överlever min behandling av den. Jag ger nog upp planerna på att ha det som skydd under annat lack och använder det som skydd när jag ska fjällvandra och inte kan ha lack istället. Det kan det nog fortfarande vara bra till. Särskilt om jag skippar de vita tipparna så det inte syns om det går någon liten flisa så kan det nog funka rätt bra till det ändamålet.
I’ve tried Orlys smart gels a second time, this time using the transparent pink Bare Rose together with White Tips on the tips. It took such a long time to apply that when I was finished I only had time to apply some decals before going to sleep. I didn’t really like this, it was kinda boring and I should have put the decals higher on the nails.
Last time I wore gel polishes it didn’t survive the first removal of the polish on top. This time it survived one removal, but not the second. I think I have given up on the plans to wear gel polish underneath regular polish to protect my nails. It doesn’t seem to last for me. In the future, I’ll probably only wear this when I’m hiking in the mountains to protect the nails when I can’t wear regular polish.
Påsknaglar med China Glaze Sun-Kissed över Models Own Snow White
Veckans tema för Nail Art Sunday är ganska givet: påsk. Eftersom jag har varit sugen på att testa att göra en fjädermanikyr var designen inte så svår att komma på den här gången. Jag hade en del fjädrar i pysselförråden och la dem på det gulaste lacket jag har, China Glaze Sun-Kissed. Det tog sin tid, jag skulle tro att jag höll på i en och en halv till två timmar med att få dit fjädrarna, men jag tycker det blev rätt fint till slut! Jag ska nog göra om det här med de lite mer diskreta naturligt färgade fjädrarna som också ligger i pysselförrådet. Jag hade både orangea och rosa fjädrar, så det blev orange på vänster hand och rosa på höger. Konstigt nog tycker jag att det är helt ok med rosa när det är i fjäderform. 😉
Jag testade också ett nytt vitt krämlack under Sun-Kissed. Vitt krämlack är ju något man måste ha hemma, men jag har inte varit riktigt nöjd med China Glaze Snow, som jag har använt tidigare. Det kräver tre lager för att täcka och tar lång tid att torka. Nu testade jag Models Own Snow White, och lite preliminärt så tycker jag nog att det är ett trevligare lack. Det täckte riktigt bra, på bilden har jag bara ett lager. Det var ganska lättlackat också. Enda problemet var att det bubblade lite, som ni ser på ringfingret och lillfingret. Bubblorna syntes inte igenom det gula lacket däremot, så jag har lite hopp om att det kan vara ett bra alternativ framöver.
This week’s theme for Nail Art Sunday was a given: Easter. I have long been wanting to try a feather manicure, so I took the opportunity to make something of the feathers I had laying around since a friend’s bachelorette party. As a base I used the most yellow polish I have, China Glaze Sun-Kissed. The feathers took some time to apply, but I kind of like the result.
I tried a new white creme underneath Sun-Kissed, Models Own Snow White. It covered ok in one coat (that is what I have in the picture) and had a normal dry time. My only objection to it was that I got some bubbling on my ring and pinkie fingers. It did not show once I had the yellow polish on though, so I still have hopes on this polish being a decent replacement for China Glaze Snow, that is my old white creme. That one dries slowly and takes three coats to be opaque, so I have been wanting to replace it for a while.
Enchanted Polish Mean Mr Mustard
Lite för sent för att vara med på holofredag, men jag lyckas i alla fall klämma ur mig ett inlägg! Jag är nöjd med det, man får inte kräva för mycket! Jag misstänker att jag kommer att få svårt att hitta tid för bloggen resten av våren. Det ser ut att bli en hel del att göra på jobbet fram till och med juni, så det blir som det blir, inte mycket att göra något åt tyvärr. Jag ska försöka hinna klämma ur mig ett eller ett par inlägg i veckan i alla fall så det inte blir helt dött här.
Holofredag var det ja, fast lite för sent. Nu när solen har återvänt blir jag sugen på att gräva fram mina hololack. Det här har fått stå på den otestade hyllan i väntan på väder som i alla fall kan göra det lite rättvisa. Det är från Enchanted Polish’s Beatleskollektion, samma som Hey Jude, som jag har visat tidigare. Båda är riktigt läckra lack som är såväl duokroma som holografiska. Jag gillar verkligen den kombinationen. I sol kan man njuta av holot, som visserligen inte bildar regnbågar, men som ändå är väldigt vackert, och i skugga och inomhus har man härliga färgskiftningar. Jag vill ha fler såna här lack! Just Mean Mr Mustard skiftar mellan guld, grönt och blått, lite på samma sätt som Ozotic 507 och Hits Cool, men har då holoskimret som gör det extra speciellt!
Formulan var ok, men inte fantastisk. Jag hade två lager och det var ganska normalt att lacka med, men hade en tendens att visa penseldrag, så jag fick vara rätt noggrann när jag målade. Det höll rätt bra, jag tror jag hade det i fem dagar med bara lite förstärkning i form av ett extra lager lack efter ett par dagar.
Det var svårt att välja bilder eftersom lacket har så många dimensioner, så jag är rädd för att det blir bildspam. Några av bilderna är medvetet suddiga för att bäst visa holot respektive färgen i skugga (tja, det var inte meningen att den bilden skulle vara suddig egentligen, men kameran pallade inte bristen på ljus).
Now that the sun has returned to Sweden, I’m feeling the urge to dig out my holo polishes. This one has been kept waiting for some months despite being quite lovely, just because there has been no sun to bring out its full potential. Mean Mr Mustard is from Enchanted Polish’s Beatles collection, like Hey Jude, and is also both duochrome and holographic. It is not an in-your-face, massive rainbow holo, more a scattered delicious elegant holo scatter that just makes it so beautiful in the sun. In the shade or indoors it shifts between gold, green and blue, much in the way of Ozotic 507 and Hits Cool. I really like polishes that are both duochrome and holographic since it makes them look special under all light conditions.
The formula was ok but not fantastic. It had some tendencies for brush strokes, but otherwise applied normally. I wore it for five days with just a little bit of fixing in the form of an extra coat after a few days.
Nageldraken 